Tekniktrötthet

Alltså, det finns inget som är ointressantare, mer frustrerande, irriterande och aggressionsaggregerande än icke-fungerande hemteknik och hemelektronik. Jag får ångest bara av att tänka på bredband som inte fungerar, trådlösa routrar som inte hittar varandra, teckna el-abonnemang, installera digitalbox, all den där tekniska skiten som man omger sig med och som man blivit en slav under. På jobbet är det bra, för där finns det en stor kader av folk som bara jobbar med sånt där och som man bara kan ringa och förklara att man inte fattar, inte orkar bry sig och inte har tid att bry sig om HUR det funkar bara ATT det funkar.

Jag får ett mail från någon obskyr avdelning. Där står hur jag gör för att koppla upp mig hemifrån. "Yes! jag kan låtsas jobba hemifrån" tänker jag först. Sen när jag läst två meningar inser jag att det är fan lika bra att man åker hit ändå, om man måste göra alla de där hokuspokus-grejerna och minst 10 punkter till för att kunna koppla upp sig. Jag försöker synka min mobiltelefon med datorn, tänker jag ska börja ett nytt mobilt liv, men datorn bara strejkar, och jag tappar modet, skriver upp saker på papper istället. Fortsätter så. Alltså, jag lägger ner teknikprojekt så fort jag stöter på en enda motgång, jag fattar det i teorin, och kan nog till och med kategoriseras som en early adopter när det gäller idéer, men i praktiken orkar jag inte med det som krävs för att börja använda det.

Vi flyttar, jag försöker installera en Boxer-digitalbox i ett ComHem-hus och det går tydligen inte, så man måste köpa nåt slags miffo-antenn som man ska ställa i fönstret. Så jag gör det, går till Clas Ohlson och köper nåt som ser ut som...en box av något slag. Och sen funkar det faktiskt. Men hur digitalt är det att man ska behöva köpa en ful box och ställa i fönstret för att få digital tv? Om det flyger förbi en helikopter fryser bilden och blir helt pixlad. Verkligen digitalt. Jag hatar det.

Vi flyttar, jag funderar på om vi ska ha ett telefonabonnemang kanske, men det blir nog inget med det. Det verkar så stökigt med IP-telefoni, och för att ha det behövs alltså bredbandsuppkoppling och alltså, jag tröttnar halvvägs.

Jag råkar uppdatera bloggen, allt ser helt plötsligt annorlunda ut, besöksstatistiken verkar satt ur funktion, senaste kommentarer går inte att se, arkivet är fult, osv osv. Det är sånt som gör att man tappar lusten.

Jag vill bara att allt ska fungera, aldrig krångla. Ska det vara så svårt? Jag kan betala dyrt för tjänsten, om det går att köpa. Installation och upplärning och sen bara funkar allt, utan krångel. Jag blir så trött på alla sådana här installationer och allt tjafs. Så ointresserad av tekniken, bara intresserad av att det fungerar. Det är därför jag överväger att strunta i såväl bredband som hemtelefon. Jag är så trött på teknik som inte bara fungerar.