Sista februari

Jag svär man blir galen i huvet av att behöva bestämma hur det ska se ut där man ska bo. Jag kan bli så trött på det här med inredningstrender. Jag blir ledsen när jag tänker på att det finns ungdomar som har inredning som sitt största intresse. Inredning är ett intresse för äldre medelålders. Nå, vi satt med en projektledare här om dagen och gick igenom allt. Alltså verkligen ALLT. Jag har sedan länge tröttnat, men hur det än är så kan man inte vifta bort det här. För val måste göras. Ok, det känns skönt att ha lämnat in sina önskemål, men det blev nog ganska dyrt. Det blir gärna det när man förvillar sig i marginella företeelser som att köpa en aluminiumlist mellan två skarvar för 650 spänn. Man kan fråga sig om det är värt det. Och man kan fråga sig hur många av dessa aktiva val som man kommer att reflektera över när man väl flyttar in. Jag blir kort sagt tokig på att blåsa upp petitesser till jättebeslut. Man tappar perspektivet och skäms lite över hur lättledd man är. Och man förundras över att det finns folk som har heminredning och pyssel som största intresse.

Igår hämtade jag ut 8 böcker av skiftande varianter på 7ELEVEN (har ni förresten tänkt på att det heter just 7Eleven och inte 7-11? Det har jag.) Jag köper böcker som jag aldrig kommer att läsa, kanske bara bläddra i. Har för kort tålamod för att läsa långa berättelser som skiftar upp och ner i dramaturgi nu för tiden, det är så tråkigt när man läser och vet att inget kommer att hända på 100 sidor, för nu har det nyss hänt en massa och det är 300 sidor kvar till slutet. Tappar intresset. Jag gillar att köpa showoff-böcker, som jag aldrig bläddrar i. Fråga mig inte varför. Jag vet inte. Kanske är det snygga inredningsdetaljer (haha, se ovan) och de skickar en signal till eventuella besökare, att här bor två belästa filosofiska och intelligenta akademiker med omvärldskoll och matchade kaffekoppar. Kanske är det därför jag köper böcker som ska få "ligga framme". Fånigt jag vet.

Jag köpte även 2 skivor, men hade tänkt köpa 4. Jag köpte Timbuktus nya (konsert nästa helg, måste därför lyssna och har ingen nedladdningsmöjlighet) och Fläskkvartettens nya. Jag gillar Fläskkvartetten och We vie är en fantastisk låt från förr. Köpte dem över disk i en sån där liten begagnat och nytt-källare där skäggiga farbröder diskuterar jazz och bröstar upp sig när de jämför inspelningar. Jag gillar sådana halvsunkiga skivaffärer längs Odengatan. 240 spänn för två nya skivor, inget kvitto, ingen kassamaskin. Svart som natten. Ok fine, men jag lyssnade inte på någon av skivorna heller när jag kom hem. Jag hade tänkt köpa Säkert! också, men den fanns inte och det var nog lika bra för jag har ett litet hatkärleksförhållande till Hello Saferide. Pallar inte med den där underfundiga cynismhumorn. Jag gillar inte musik som hyllas av inredningstokiga lattehumanister. Blir faktiskt lite irriterad, men gillar det samtidigt, och efter alla unisona hyllningar så blir man ju nyfiken. Nu blir det inget med det, och lika bra det, eftersom jag bara hade letat upp detaljer att störa mig på. Jag hade tänkt mig TAW:s samlingsskiva också, även honom har jag en ambivalent isntällning till, men jag har funderat på om jag inte ska gå på Rival och se honom 7/3, PJ vägrar hänga med och det är lite suspekt att gå på konsert själv. Men jag har svårt att tycka illa om TAW, även om det kan angränsa mot det patetiska i hans texter. Alltså jag gillar ju gränsen mellan patetik och innerlighet, men den är så smal att balansera på. Kom på nu att den här bloggens allra första inlägg handlade om en TAW-konsert som vi såg.

Jag bläddrade lite i böckerna och kom fram till att varje bok kostade drygt 50 kr styck så det spelar inte så stor roll om de inte blir lästa. Jag letade efter en skidhjälm, men hittade ingen som jag ville ha, hjälm är inte en smickrande accessoar, om än förnuftig.

Imorgon är det första mars! Tjo.

Jag tror jag ska ta och flytta till mitt nya skrivbord snart, så jag får lite press på mig att göra något, och inte sitter på eget rum med stängd dörr och spiller hela dagar på ingenting. Måste nog skaffa internetuppkoppling hemma, så man slipper använda jobbtid till att hålla sig uppdaterad. Mer jobb och mindre pleasure!