Frågan är tagen från Expressens partitest inför valet. Den är ungefär lika relevant som: "Hur långt är ett snöre?" Den säger dock på ett filosofiskt plan ganska mycket om den svenska politiken.
Visst jag kan gissa mig till den gamla vanliga skillnaden i blockens bidragspolitik. Men man ger ju de facto samma svar oavsett om man vill höja eller sänka ersättningen? Vänsterpartister och Moderater svarar lika, som frågan är ställd nu. Skit i det nu, alla dylika test är ju generella genvägar som kanske kan hjälpa en och annan ointresserad själ, men som för den intresserade bara är irriterande bevis på hur enkelspårig den svenska politiken är. Jag är lika velig som vanligt och förkastar de som sväljer en ideologi rakt av. Hur kan man vara så enögd egentligen? Men ok, man måste vara lite skygglappad och kommer aldrig till konsensus med något parti, så man får ta det alternativ som väger tyngst i vågskålen.
En månad kvar till valet och det börjar bubbla i media. Och flera gånger den senaste veckan har jag hört folk säga: "Asså, jag gjorde det här testet på den där hemsidan. Jag blev 56% moderat! Jag som är sosse!". Det finns så många svenskar som VILL vara av en viss politisk tillhörighet, trots att de i själva verket inte sympatiserar med "sitt" parti i det verkliga livet. Bästa exemplet är fattiga studenter utan personlig förmögenhet, men med höga studielån, som är moderater utan att blinka. Jag tror att sosseväldet beror på svenskarnas lamhet och vilja att av tradition och obruten vana "vara sossar". Det är nog många som inte reflekterar så mycket över sin tillhörighet egentligen.
Jag minns rubriken i Financial Times dagen efter förra valet: "More of the same, for another four years." Den säger rätt mycket. Jag märker det varje gång jag diskuterar politik med någon. Man VILL sympatisera med ett visst parti, oavsett vad man tycker. Och som icke övertygad finns det ju alltid luckor i varenda ideologi, ingen är vattentät, men folk köper dem med håll och hår, utan att fundera över vad de egentligen innebär. Det är så konstigt. Något slags grupptillhörighet och osäkerhet. Egentligen handlar det hela om hur man ser på politiken. Röstar man för att förbättra sin egen situation, eller röstar man för att förbättra för folket som helhet?
Jag tror att fler skulle behöva fundera över den frågan först, innan man väljer parti. Jag har ännu inte kommit på ett svar på den.
1 comment:
Tyvärr fungerar ju de allra flesta så att de antingen röstar efter plånboken eller medfödd och ohejdad vana. Och att folk får ett annat resultat på partitesterna än de förväntat sig visar ju bara på hur oinsatta de flesta svenskar är i politiken. Jag har gjort ett flertal av de där nättesterna och blir aldrig överraskad. Jag vet var jag står och varför. Ungt Vals test är det mest genomarbetade hittills.
Post a Comment