I morse när jag öppnade ytterdörren mot trapphuset slog en mycket frän odör av magsaft och ruttna prinskorvar mot mig. Jag skrynklade ihop ansiktet, vände mig mot PJ i hallen och utstötte: "Du, någon verkar ha kräkts i trapphuset". Och ja då, det var alltså uppkastat maginnehåll i trappan mellan varje våningsplan. Lite på väggarna också. Någon har varit på julbord och OD:at på Aalborg, tänkte jag, och höll andan hela vägen ner. Sen började jag gapskratta när jag äntligen kom ut på gatan. Det är oerhört roligt att en granne varit stupfull, raglat hem i natt, kräkts minst tre gånger i trapphuset, därefter glömt detta alt. bara struntat i det i fyllan, låst upp dörren och svimmat.
På plussidan: Någon skäms oerhört.
På minussidan: Grannarna kan tro att det är jag som kräkts sönder hela trapphuset.
På vägen till jobbet slumpades "Shine a light" fram igen, och det är alltså tredje gången som jag slumpmässigt hör en version av den. Det behövs inga fler tecken. "Shine a light" är månadens låt! Imorgon ska jag ta på mig hockeyutrustningen och leta julklappar till PJ. Det kommer vara ett krig där ute.
Guitar Hero 2 har införskaffats till julhelgen, och det borgar för knäglidningar över parkettrummen i jul. Det kan bli precis hur kul som helst. Jag ser fram emot julen mycket mer sedan vi avskaffade julklappshysterin inom familjen. Nu räcker det att köpa några fina saker till PJ och ge nåt användbart till barnen.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
ju mer jag funderar på det, desto mer kommer jag på hur roligt det skulle vara om det var du som hade kräkts, och det var du som inte kom ihåg det. det blir som en liten rolig film när jag spelar upp hur det går till när det går upp för dig.
Alltså, jag kan sätta mig in i situationen, gissar att den som gjorde det hade glömt bort det när han (förmodligen en han) klev utanför dörren med en svår baksmälla i fredags morse, och sen gick det nog upp för honom med pinsam tydlighet under hans väg ner. Det låg kvar till lördag morgon, vilket kändes sådär fräscht.
Post a Comment