Eftersom skadeglädjen är den enda glädjen, bultar det i mitt besserwisserhjärta när jag läser eller hör saker som tyder på att elitmänniskor, speciellt journalister detta överfolk, gjort bort sig. Tre färska exempel:
1. Den enligt egen utsago drogdefensiva TV-profilen torskar på Spy Bar för ihärdigt kola-intag.
2 CRFN intervjuar Kelis i Bons novembernummer och antyder till henne att US and A består av 52 stater. Alla blandar ihop US and A:s 50 stater med antalet veckor på ett år. Och det blir extra tillfredställande att läsa för besserwissers som mig, när upphöjda skribenter gör rena faktafel i en intervju som säkerligen förberetts och efterarbetats i oändlighet.
3. Nöjesguidens månadstermometer för december hävdar att det är Anna Ternheim som har den dåliga smaken att förstöra Iron Maidens "Run to the hills" i en "finstämd" version och förkastar detta tilltag. Felet är dock att det inte är Anna Ternheim som gör det, utan Hellsongs.
Ja, sådana masktappningar och enkla faktafel hos de mest respekterade journalisterna och publikationerna gör mig skadeglad och nöjd och det får mig att känna att de inte är ouppnåeliga trots allt.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
besserwissers som.. mig? känns som ett språkfel. omformulera!
(och nu fnittrar jag självbelåtet)
/hooct
ja och det är väl lite det som är problemet. att världen på något sätt generellt ser journalister och det de förmedlar som sanning och alltid faktamässigt rätt.
hooct: Bättre skriva språkfel än inte skriva alls ;-) (eller: jag är mer besserwisser avseende faktakoll än avseende skrivregler och textredigering)
egoegon: Tycker du inte att ett sådant omdöme lägger skulden på fel part, dvs "världen"? Avsändare kan inte bara beskylla mottagare för fel och missuppfattningar i kommunikationen (även om jag försöker ibland). Ska "världen" ha överseende med att journalister också är människor, och häver ur sig felaktigheter som vore enkla att dubbelkolla? Ja kanske, det var dock inte det jag var inne på.
Jag var mer inne på att jag känner en tillfredställelse när auktoriteter faller, om än på något så obetydligt som att USA:s stater är 50 till antalet och inte 52. För en med halvkass självförtroende och höga prestationskrav är det bra för att få känna: "YES! jag har bättre koll än mr/mrs XXXXXX aka Übermensch, man kanske inte är så jävla kass ändå"
Nä, jag tänkte själv efter att jag postat kommentaren att det jag skrev var ett "sidospår", men eftersom jag kom att tänka på det när jag läste ditt inlägg så jag brydde mig inte om att ta bort det. Och jag anser nog att mottagaren faktiskt måste ha överseende med att dagens mediesamhälle där allt ska vara snabba, korta nyheter (och det dessutom ofta inte ens finns pengar att ta sig tid för detaljgranskning...) inte är så opartiskt eller korrekt och fullständigt som många verkar önska. Men det innebär inte att exempelvis journalisten ska kunna luta sig tillbaka utan att kontrollera fakta, jag tycker ju också att de minst sagt borde kunna dubbelkolla detaljer... Men jag tänkte nog egentligen i ett lite större perspektiv.
Och din tillfredställelse kan jag förstå, jag har ju en släng av besserwissertendenser i mig även jag.
:)
Post a Comment