Alltså jag är så opeppad på att sälja min lägenhet. Inte att jag ska bli av med den, det känns bara skönt. Inte att jag är orolig för hur det ska gå. Men allt som behöver göras inför en försäljning. Jag blir helt matt av att tänka på att tömma lägenheten, städa, fixa till småskavanker, kontakta mäklare (så gott som undantagslöst vidriga typer), styla till den med små medel för att folk ska känna sig tvingade att köpa, avsluta alla abonnemang och försäkring osv osv. Oh, man blir trött bara av att tänka på det.
När den är såld vet jag inte vad jag ska göra med pengarna, förutom att betala en del av den nya lägenheten när den är färdig. Funderar på att göra en eller flera av de här grejerna:
- åka till NY 4-5 nätter i höst med hög hotellstandard och bra restauranger
- köpa en svindyr klocka (som jag säkert inte kommer våga ha på mig ändå, och egentligen för dyr för att passa min övriga framtoning)
- köpa en riktigt flådig kostym (om jag hade varit i bättre form hade det känts lockande)
- köpa någon form av konst
- köpa en fåtölj som är en designklassiker
- köpa en ganska sunkig bil
- lägga på hög
Det känns ju tråkigt att, om man gjort en hygglig affär, använda precis allt man tjänat till ett nytt boende. Men jag gissar att jag kommer att lägga pengarna på hög. Kort sagt: vad gör man med säg 50.000 spänn man har till onödig deluxekonsumtion? Det enda man inte får säga är: "Köp en fet hemmabio". Hatar hemmabio-konceptet. Man kan heller inte säga: "men skänk bort dem då om det ska va så jävla svårt, din lilla kapitalistgris"
Det är kanske dumt att börja fundera på detta innan man ens har några pengar i handen.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
5 comments:
NY. alltid upplevelse före prylar, alltid!
jag har räknat ut vad mina pengar gått till senaste fem år:
1. mat (här inräknas allt socialt: äta/dricka ute)
2 resa. tåg flyg buss, alltså resandet, + bo/leva väl där.
3. hemgrejer. möbler, kuddar, tavlor, vadsom.
jag är nöjd med den ordningen, faktiskt. särskilt som summan 'hem' hamnar på ungefär 1500, på fem år.
jag är motsatsen till prylbög.
jovisst, det är min filosofi också, upplevelse före prylar. vet inte om det framgår här i bloggen att jag i princip bara äter och reser för mina pengar, resten sparar jag. Det finns en anledning till att NY-alternativet kom först av alternativen.
Det känns bara tråkigt att köpa saker, men kanske kan det vara kul att för en gångs skull köpa nåt riktigt svindyrt som är beständigt. Tanken att ha en målning eller en fåtölj som egentligen är för dyr för mig, är tilltalande, för den kommer att påminna om en bra affär jag gjort under lång tid.
Kanske vore det ultimata att köpa nåt riktigt dyrt i NY.
Hur kommer man in på din blogg numera?
som motvikt måste jag ju naturligtvis säga: köp en möbel! självklart! resa..pff..det gör du ju ändå.
Jo, det är det jag menar också, jag är som ni märker ganska splittrad. Det känns skönt excentriskt att köpa en möbel som kostar massor. Jag gillar inte slit & släng, varken när det gäller kläder eller möbler.
min blogg är låst en stund till. för mycket folk där. har inte bestämt om jag ska avsluta eller fortsätta, är nog eg rätt trött bloggande.
Post a Comment