Fråga SolBrith - del 3

Sierskan Solbrith Rönnqvist svarar på dina frågor. Skicka ett handskrivet brev till Aftonbladet Söndag. Glöm inte att uppge födelsedatum för alla inblandade. OBS! Endast en fråga per person. Många vill ha hjälp av SolBrith! Av utrymmesskäl kan hon tyvärr inte besvara alla frågor.

Måste jag skilja mig?
Kommer det här helvetet att ta slut? Min man sedan trettio år tillbaka söver sig varje kväll genom att tillfredställa sig själv i mörkret under täcket. Detta stör min sömn och inga diskussioner hjälper. Han påstår att jag fantiserar, men prasslet och sängens rörelser talar sitt tydliga språk. Kommer detta att upphöra någon gång, eller måste jag lämna honom? Jag orkar inte mycket länge till.

Solbrith: Din man kan inte sluta med att "pyssla om" sig själv. Eftersom du inte får något gehör så inred ett eget rum där du kan sova ostört. När han frågar varför så förklara för honom än en gång.

Fråga SolBrith - del 2

Sierskan Solbrith Rönnqvist svarar på dina frågor. Skicka ett handskrivet brev till Aftonbladet Söndag. Glöm inte att uppge födelsedatum för alla inblandade. OBS! Endast en fråga per person. Många vill ha hjälp av SolBrith! Av utrymmesskäl kan hon tyvärr inte besvara alla frågor.

När blir vår stuga såld?
Vi har en åretruntstuga. Den har varit ute till försäljning sedan juni. Kommer vi att få stugan såld? Vi börjar känna oss lite stressade av detta.

Solbrith: Byt mäklare och gå ner i pris så blir nog stugan såld till våren eller sommaren.

Fråga SolBrith - del 1

Sierskan Solbrith Rönnqvist svarar på dina frågor. Skicka ett handskrivet brev till Aftonbladet Söndag. Glöm inte att uppge födelsedatum för alla inblandade. OBS! Endast en fråga per person. Många vill ha hjälp av SolBrith! Av utrymmesskäl kan hon tyvärr inte besvara alla frågor.

Blev jag lurad på min fågel?
Har jag blivit grundlurad? En kvinna skulle köpa min fågel för 3000 kr. och bur för 1000 kr. på avbetalning. Inga papper skrevs. Varje gång jag ringde så hade hon olika anledningar till att skjuta upp betalningen. Till slut ville jag ha tillbaka fågeln, men då slutade hon svara i telefon helt och hållet och öppnade inte dörren. Nu, efter två månader, påstår hon att jag ska betala henne för inackorderingen om jag vill ha fågeln tillbaka! Hon säger det på telefonsvararen - jag kan fortfarande inte kontakt med henne. Kan du ser hur det här löser sig? Har jag blivit blåst på både pengarna och fågeln?

SolBrith: Du har varit för godtrogen. Några pengar får du tyvärr inte för fågeln. Ingen polis eller advokat i världen kan hjälpa dig.

The past, present and future of rock.

Springsteen igår var precis så bra som jag visste att det skulle bli. Jag vet inte, men den mannen kan skiten alltså. Det är så imponerande att lyckas få styrsel på den där enorma energin och spelglädjen till en akustiskt svängande ångvält av blås, stråkar, gitarrer och rytm. Det är så jävla bra och professionellt och kommer av sådan kärlek till musiken och respelt till tidigare generationer att ingen kan tycka illa om det här.

Jag skrev för länge sedan om hur det här kunde bli på skiva, och live blir det allt det där som jag hoppades på och lite till. Jag behöver inte se något annat känns det som, det kan inte bli bättre show än så här.

Min enda invändning för gårdagens konsert är att inga förklaringar gavs till historierna bakom de här gamla låtarna, något som fanns med sist, och som gav en helt annan tyngd åt berättelserna och ursprunget bakom de allvarliga historierna. Igår var det show och en fantastisk fest. Men ursprunget till det här är inte fest (om man inte ser det som att man i den amerikanska historien använt musikens samlande kraft som krishantering). Det är därför som en låt som How can a poor man stand such times and live? blir det viktigaste slagträet i en inrikespolitisk debatt i USA. Då brinner det på ett annat sätt i Springsteens ögon, då är det på riktigt. Och bandet samlar upp energin till en monumental refräng som bara kör över en.
Lyssna lite på försnacket och texten och inse hur jävla förbannad man måste vara för att skriva en sån här text



The River och Atlantic city är de av Springsteens egna historier som anknyter bra till denna americana-tradition, och versionerna från igår var verkligen fantastiska. Det är sånt här som får mig att vilja lära mig allt om den amerikanska historien. Jag kan inte sätta fingret på det.

Det var fantastiskt bra igår. Det var fantastiskt bra i maj. Men det var det på helt olika sätt. Jag kan inte se någon som är bättre på det här med scenperformance än Springsteen. Jag tvivlar på att det finns.

Bla bla

Om jag fick välja och möjlighet fanns, skulle jag nog gå på en livekonsert i veckan (förutsatt att det fanns 52 artister som jag vill se, och att de hade så pass skilda turnéscheman att det funkade.) I love it. Det är kanske det bästa jag vet. Därför är det också så omtumlande att se Anna Ternheim blygt titta upp och säga, tack ni är fantastiska, men nä, det är hon som är fantastisk. Vi hade platser på andra raden och det kändes ju verkligen som att sitta mitt på scen. Jag gillar Ternheim bäst ensam med en gitarr eller piano, och det gavs några sådana tillfällen också, och faktiskt är det nog det jag gillar bäst. Jag älskar Tomas Andersson Wij också, och han är väldigt bra live. Risken är dock att han aldrig kommer ur det där pekoralangränsande nostalgiska rotandet i barndomsminnen som han gjort i 3-4 skivor nu. På det viset visar Anna Ternheim en helt annan bredd. Det kändes ganska småborgerligt med en publik som måste vara det mest homogena jag någnsin skådat i publikväg. Flickvän/pojkvän mellan 20-30, med liten lägenhet i city eller närförort och tresiffrigt antal högskolepoäng i något samhällsvetenskapligt ämne. Och eftersom vi satt på andra raden hade vi också en hel del freaks runtom, de något äldre män som går ensamma på konsert, och har någon lite osmaklig hangup på kvinnliga artister. Jag ska inte försöka förklara det mer, men man vet när man ser en. Mycket bra konsert var det hur som helst.

Imorgon blir det Springsteen på Globen, och det blir ståplats vilket jag hoppas skänker mer liv till konserten. Det kommer bli en mycket bra konsert på ett helt annat sätt. Springsteen är den bästa showman jag sett, och stora arenor är hans element. Ser också mycket fram emot att få höra Mary don´t you weep live, och hela den här energichocken som den här showen utgör. Ser ut som att jag blir själv, då PJ måste jobba och de andra tilltänkta fått förhinder på olika vis. Får försöka sälja biljetten utanför. Och vips så går jag själv på konsert, och är en sån där osmaklig konsertgubbe. Oops.

Vi såg Babel på Nybrogatan idag. Jag gillade den, även om den gör en illa till mods. Lite lik Crash. Jag gillade musikläggningen, som var mycket snyggt gjord. Jag gillar Astoria-biograferna. Så mycket snyggare än SF-biograferna. Hoppas de inte går i konkurs. Hade avverkat stora Djurgårdsvarvet innan. Höstsöndag deluxe.

Snart åker alla jag känner utomlands, och jag blir ensam kvar hemma. Det käns trist, men kanske lite kul ändå, att göra saker jag inte längre gör så ofta på helgerna. Helst skulle jag också vilja åka till Madrid, Mauritius, Thaland och New York, men jag blir kvar hemma i novembermörkret, och börjar smida planer om en ny tjänst som jag troligen kommer att få. Det känns spännande och motiverande att gå till jobbet för första gången på länge.

Mitt sommarlov

cap d´Antibes

Ålands hav

Landskrona

Österlen

Åland

Dagens bildextra

Det här var ju dagens roligaste, inte så svårt nu när det stora novembervemodet rullar in. Regn från morgon till kväll, mörkt och grått och allmänt introvert väder.

Alltså, vem kommer på att man ska göra en flashanimation innehållande Peter Swartling i Lars Adaktussons, Gandalfs, Elisabeth Höglunds eller Darins frisyr? Jag undrar liksom hur det går till? Någon som har en timme över och svänger ihop nåt skoj, eller har man fördelat det här jobbet på ett redaktionsmöte, kort sagt: hur går det till när sånt här hamnar på Aftonbladets förstasida?

Dagens störigaste: Att det ska vara så förbannat svårt att få tag i restaurangpersonal för bordsbokning. Först upptaget i två timmar, sedan inget svar. Och inga bokningar via nätet. Det här med krögares teknikskepticism har jag tjafsat om tusen gånger förr. Det är så värdelöst att det inte ska vara enkelt att boka ett jävla bord för att få göra av med lite pengar. Det här med krögare utan känsla för service är något man skulle kunna skriva en lång bok om.

We´re living hand to mouth

Ännu mer läsarservice, i allmänbildande syfte, men det är ju så enkelt med Youtube, världens näst bästa uppfinning efter O´boy.

Nu är det här kanske femte inlägget någonsin i denna blog som avhandlar Saul Williams låt, men jag måste bara delge den som missat kanske den coolaste snyggaste svängigaste covern som någonsin gjorts. Sveriges coolaste brudar Robyn och Jenny Wilson framför "List of demands" (alltså, den första låten i Hives-medleyt nedan) med fyrhändigt pianospel, en liten synttrumma och handklapp som ackompanjemang. Sjukt häftigt. Pang!

Till Buster

The Hives spelar medley av deras eget urval av de senaste 10 årens hits i Musikbyråns 10-årsjubileum. OBS: håll för öronen i refrängen av Hey ya!

Höstens mediakomet

Ikväll startade en ny astråkig dokusåpa i TV4. Och det formatet känns ju verkligen hett hösten 2006. Två lag tävlar mot varandra i någon otillgänglig miljö, någon slås ut ibland och till slut handlar allt om pakter och sen får någon en halv miljon och ett halvårs barjobb runt om i Sverige. Gäsp.

Det här känns som en riktig c-dokusåpa, minst fem år för sent, och castingen är därefter. Medverkar gör bland annat en gammal Linda Rosing-pojkvän (Jacob "Jay" Jakobsson) och så den kille som det här inlägget ska komma att handla om. Höstens verkliga mediakomet. Jag har denna höst hittills sett honom i kvalitetsproduktioner som:
- Fling i TV3
- Klasskampen i TV6
och nu alltså Trälen i TV4.

Han har en egen blogg också. Den ger en väldigt spännande inblick i hans flärdfulla överklassliv (ehe...), även om den verkar saligt insomnad nu sedan han hoppade på det här med Trälen. Han jobbar enligt uppgift som "nöjeskonsult, med events och sponsring", arbetsgivare oklar. Helt klart står att han inte bangar lite mediatid, trots att de här realityshowerna nu kommit ner till fjärde- och femtesorteringen av "intressanta personer", som vill ställa upp.

En viktig del i approachen verkar vara att arbeta upp nåt slags illusion av överklasstillhörighet. Nädu "von Mingel", den går inte, klassisk mediakåthet är vad det handlar om. Jag tror inte vi kommer få se någon medial framgångssaga a´la Robinson-Emma för den här snubben. Men all heder åt honom som inte tvekar det minsta att sälja sig till lytesunderhållning.

Detta fellow readers, är ett clear-cut case av att synas utan att verka.

"Lär man sig tre ackord kan man ha hur kul som helst"

Alltså, Musikbyråns 10-årssändning är så sjukt bra TV. Makes me wanna start paying tv-licensen. Public service och allt det där. The Hives sjuka medley som inleddes med den för trogna läsare välkända "List of demands" via alla möjliga hits fram till paradnumret Hate to say I told you so (snart på ett Youtube nära dig). Det här skulle jag vilja ha inspelat för att ta fram och orka kolla på hela sändningen nån gång. Mycket guld som finns i SVT:s arkiv.

En rolig mening

DN På Stan är ett av mina eviga trätoämnen. Den är helt enkelt inte alls bra. Bara ointressant. Ändå fortsätter jag alltså läsa den varje vecka, i förhoppningen att den ska ha något att komma med. (ett beteende som är återkommande i mitt liv, gäller även bloggar). I veckans stora coverstory avhandlas stadens trådlösa bredbandshotspots, och det här är ju en väldigt rolig mening mitt i allt detta. Som om den vore tagen direkt ur en PRO-tidning eller liknande. I give you:

"På Sveavägen 75 ligger det rockiga hamburgerstället Hard Rock Café. Just nu
skriker Springsteen ut från ett dussin platta skärmar att han är född i USA,
född i USA, "born in the USA".

Alltså, den meningen är väldigt komisk på något sätt. Tagen ur en tidning med stetoskopet mot storstans pulserande nöjesliv.

Dagens låt

Dagens låt gör storstilad comeback. Sitter på jobbet och intensivlyssnar:

The Penguin Café - Music for a found harmonium

Klart slut. Snart hemgång.

Vänta nu Göran!

Göran Persson uttalar sig i TV4:s Nyheterna om faktumet att nye finansministern Anders Borg betalat svart för städning och barnpassning:

"Ja, jag är mycket bekymrad över läget. Jag vet att JAG skulle aldrig kunna
ha en finansminister som gjort något sådant."

Göran har uppenbarligen glömt det här?

Spännande för övrigt att historien upprepar sig, oppositionen då liksom nu förnekar sig inte:

- "Han kan aldrig slippa undan sitt ansvar" - Borgerliga krav på Ringholms avgång.

Jag säger det än en gång: Sverige är inte världens bästa land. Svenskarna är inte världens ärligaste människor. Det svenska samhället är inte det minst korrupta i hela världen. Det verkar göra så ont varje gång som detta blir uppenbart för folk som fortfarande tror det.

Hyckleri och pajkastning, det är vad den politiska debatten handlar om. Är det konstigt att man tröttnar?

Listfilosofi

Om man är med på en utelista, vad är då sämst: att ligga etta på utelistan eller att ligga trea på utelistan? Etta = mest ute, trea = knappt ute? Eller etta = minst ute, trea = sjukt ute?

Jag blir inte klok på det här.

Stegö-Chiló-effekten

Ha ha.

TV-licensavgiften är alltså den hetaste inrikespolitiska frågan sedan valet, och kulturministerns licenssmitande har tydligen resulterat i att cirka 6300 personer anmält tv-innehav den gångna veckan. En uppseendeväckande andel av de här 6300 personerna är tydligen på ett eller annat sätt offentliga, varför DN nu publicerar något som kan liknas vid kvällspressens "Vi har hela hemliga listan!".

Vill du rena ditt samvete? Betala tv-licensen. Skärpt tvavgiftskontroll genomförs just nu i de övre samhällsskikten. Hälsningar Radiotjänst. Obetald tvlicens kan tvivelsutan fälla krokben på din karriär.

Den nya kulturministern har alltså på bara en vecka ökat betalningsviljan för denna förlegade licens med säkert flera hundra procent. 6300 x 1600 kr = drygt 10 MSEK per år i ökade licenspengar! Vilken outstanding performance! Ett lysande kampanjutfall, om än genom en något okonventionell metod. Man kan säga att den nya kulturministern gjort rivstart i ambitionen att öka betalningsviljan för tv-licensen, något som Paggan tydligen aldrig riktigt klarade.

Fåniga fåniga Sverige där debatten så ofta har så lätt att förloras ut i högst marginella företeelser.

I had skin like leather and the diamond-hard look of a cobra

1. Senapsgult är innefärgen i höst. Alla som sett ett par Filippa K-stretchjeans utan fickor i senaspgult gå genom en högstadiekorridor vet att det endast kan vara uteslutningsmetoden som gör senapsgult till en innefärg. Typ, alla färger är slut, vi tar senapsgult och plommonlila innan nästa varv på färgskalan börjar.

2. Har haft en produktiv vecka: köpt lägenhet, sökt nytt jobb, flugit RyanAir, fått tillbaka en kamera från reparation. Osv.

3 Har haft en vidrig jobbvecka. Avslutades med att en dansk skällde ut mig efter noter, så att jag satt och skakade typ en kvart efteråt. Visserligen hade han fel, men sådan oförvrängd ilska tvingas man sällan bemöta in person.

4. Peppen inför Borat-filmen är fortfarande olidligt hög. Kanske ännu högre än tidigare.

5. TAW skall enligt rykten vara förband till Anna Ternheim. En bra kväll blev genast ännu bättre. Även om jag tycker att Ternheims debut är klart starkare än nya skivan.

6. Carreca bjuckar på det som just ikväll känns som bästa låten nånsin, i bästa versionen nånsin. Alltså själva essensen av rock´n´rollen och var Håkan Hellströms och Moneybrothers scenshower kommer ifrån. Alla måste kolla, om inte annat i rent allmänbildningssyfte. Enjoy fellow readers. (ps: om inte annat kan ni väl kolla in gitarrduellen från ca 3:30 och framåt. Jag dör och flinar fånigt av sånt.)

Stating the obvious

Nu ska jag säga ett par självklara saker (som vanligt, kanske någon anser då...). Det handlar om det här med att betala skatter och avgifter, och kanske framför allt att klaga på att skatter över huvud taget finns.

En av sakerna som man tröttnat på för mycket länge sedan är det sedvanliga moderata snacket om skatterna. "Världens högsta skattetryck" är ett uttryck jag hört så många gånger att jag numera är immun. Jag tror inte ens att det stämmer, även om skatterna i Sverige är rätt höga så är det på intet sätt några ockernivåer i jämförelse med andra jämförbara nationer.

OK, nu till min tes: Oavsett hur låga skatter vi har i Sverige, kommer folk att mena att de är för höga. Det handlar om att känna sig bestulen, om det så skulle handla om en inkomstskatt på 2%. Vissa människor är sådana bara, och jag tror inte ens att skalan för betalningsvilja kontra skattenivå är särskilt linjärt avtagande inom rimliga intervall. Vissa hatar att betala mer än de (för tillfället) plockar ut. Jag vet inte hur många miljoner gånger jag diskuterat detta med kollegor, kompisar eller rena idioter.

Jag kan hålla med om det absurda i att betala sjuka skatter och ändå inte kunna räkna med en effektiv vård, en sjukt bra skola eller ett tryggt åldrande. Effektivitetsmåttet för de använda skattekronorna är skrattretande låg, och det är något som gör en förbannad. Men debatten handlar nästan alltid enbart om att skatterna är höga. Alltså inte som i "höga i förhållande till vad man får för dem", utan bara rent allmänt "höga". Så uppfattar i alla fall inte jag debatten om skatterna.

Det är irriterande att man i ett högskatteland skall behöva skaffa privata försäkringar ovanpå det skattefinansierade, för att kunna räkna med god vård när man behöver, privatskolor för barnen och ett hyggligt pensionärsboende. Att betala skatt kan väl vara så häftigt som Mona ville få det till, men det är helt värdelöst om man inte kan räkna med att dessa skatter används på ett bra sätt.

Det är på grund av ren mänsklig tabubelagd snålhet som nu ministrarna får böja nacken och erkänna att det handlar om gnidenhet att undvika att betala de här avgifterna. Fusk grundar sig aldrig i slarv. Slarv grundar sig aldrig i okunskap. Slarv och fusk kräver mer hängivenhet och agerande än att bara betala och vara glad. Den som inte vet, bör vara den som tar den säkraste vägen. Det har jag hävdat sedan Mona Sahlins och Gudrun Schymans skattedribbel för några år sedan, då de skyllde sina felaktigheter på stress och fulltecknade agendor. De som pratar om tv-licensen som ett tillfälle att utöva civil olydnad måste ju verkligen dra undan skynkena och erkänna att det aldrig kan handla om annat än snålhet sånt här.

De här bortförklaringarna är som alla vet just bortförklaringar för att det är tabu att säga att man är egoistisk och vill rädda så mycket som möjligt åt sig själv. Människan är egoistisk, ett annat exempel är de hundratusentals sossar som är i en sådan position att en röst på det solidariska partiet är även en röst som är gynnande för en själv. Solidaritet my ass.

Vart vill jag komma med allt det här? Vet inte, mer än att jag vet att vissa människor inte skulle vilja betala skatt om den så var 2%. Det är själva slutsatsen i det hela. Och det är därför en sådan som Borelius väljer svarta hushållsnära tjänster. Hon hade gjort det även om alliansens förslag varit rådande vid det tillfället. Fusk kommer man aldrig undan. Det kommer alltid att finnas, oavsett hur mycket man tjatar om världens högsta skattetryck.

Självklarheter var det ja.

För övrigt förstår jag inte varför just public service-tv och -radio ska finansieras via avgifter och inte på skatten? Det är som gjort för att strunta i att betala. Här har ni en som inte har brytt sig om att be om att få betala för TV. Men det är i högsta grad ett medvetet val.

Bloggen stängd pga Oktoberfest

Alles Super! Ganz toll, bis Später: Tschüss!

Bloggen är stängd minst t.o.m. måndag.

Prostataprojektet

Nu börjar Prostatamånaden!

Insamling till Körtelfonden sker genom donationer till mitt personkonto, för vidarebefordran till Cancerfonden. Vi siktar på 50 000 (minst). Jag ska skulptera något som vi herrar kan få sätta på kavajslaget för att sjunga prostatans lov. Den ska kosta 100 kr och allt överskott doneras till projektet. Självklart blått i enlighet med färgernas obestridliga genuskoppling.

Sista lördagen i Prostatamånaden kör vi Prostatagala med hela svenska artisteliten (bara män, det här handlar om sammanhållning!), vi kraftsamlar för prostatan. Basshunter, Tomas Ledin och Bo Kaspers med flera underhåller. HKH Carl-Philip kommer att tända upp nattbelysning av Kaknästornet (höhö) under sedvanlig rojalistisk pompa och ståt.

Kom igen nu allihopa och gör en INSATS för en GOD sak!

Bag issues

Jag behöver en väska. En bag i skinn med godkända mått för handbagage ska det va. Man ska få plats med packning för 3-4 dagar.

Jag kollade runt lite i helgen. De kostar från 5000 kr och uppåt, om de inte ska se ut som galonväskor med fejkade monogramloggor. Det känns inte riktigt prisvärt. Hur kan det va så?

Man får resa jävligt mycket för att räkna hem en investering i en väska som kostar över 5000 spänn. Väskproblemet verkar vara ett mission impossible.

I övrigt finns det ingenting jag vill köpa i den här stan. Det är så konstigt, jag hittar aldrig något kul att köpa på hemmaplan, sen slår jag av kritiken när jag åker någon annanstans.