myPod & the poisonous pills

Jag har en iPod 8 gb (tror jag) och jag vårdar den inte särskilt aktivt, även om jag lyssnar på musik i den nästan varje dag, till och från jobbet.

Det här med att inte orka hålla sin iPod uppdaterad är ett gissel. Jag fyller den med oprövad musik kanske två gånger per år, och det halkar ju alltid med något som är så totalt fel. Det kan handla om att man lägger in en skiva som man läst om någonstans eller på annat sätt snappat upp, och plötsligt kommer på när man sitter och laddar ner musik.

Det kan handla om att visa mp3:ors volym ligger ungefär 100 dB högre än övriga låtar, så att lurarna bokstavligen exploderar när man shufflar från någon obskyr bootleg-liveinspelning med kass volym till i mitt fall Magic Numbers eller Camera Obscura. Alltså, de senaste två skivorna har en helt fenomenalt hög ljudnivå i de filer som jag lagt in på min iPod och det är omöjligt att fortsätta lyssna med hörseln i behåll. Jobbigt läge så här års när man har iPoden liggande med knapplås i innerfickan längst in och det dundrar igång i 200 dB. Mycket irriterande också när man har den inkopplad i stereon hemma och sitter i köket, läser en tidning/bok och dricker en kopp kaffe på lördag eftermiddag (bästa stunden på veckan = gubbe) och så drar det igång något helt ohanterligt oväsen på grund av ljudnivån på den mp3 som går igång.

Men det värsta är när man som i första fallet lägger in musik som är rakt igenom avskyvärd. Det handlar om Green Days emobrorsor - 10 år för sent: "My Chemical Romance". Welcome to the black parade är en avskyvärd skiva som står för allt som jag avskyr år 2007. Och trots detta har den alltså hamnat i min iPod, på grund av dålig research.

Den ligger där och varje gång det shufflas fram en låt med My Chemical Romance så är det som när man trampar i hundskit. Dagen blir genast lite sämre. Nu har den legat som en egen mapp i iPoden och förpestat hela samlingen i 3-4 månader. Och jag tvingas lyssna på deras kackiga intron innan jag hunnit få upp iPoden och snabbt hoppat vidare. Jag har bara mig själv, min dåliga research och min eventuellt dåliga smak att skylla.

Guilty pleasure? Bah! Unguilty and unpleasant snarare.

Dagens låt är The Band: Rag mama rag. Wohoo! Skäggsväng!