Men OK då, det finns saker som är förbannat bra också förstås. PJ får sitt vikariat omvandlat till fast anställning, jag får tillbaks motsvarande en månadslön i skatteåterbäring (vilket egentligen är lite pinsamt slött av mig, att låna ut så mycket pengar till Göran, men ändå glatt att få tillbaka på ett bräde förstås), min lägenhet är uthyrd och bebodd igen och man kan ligga på furugolvet med huvet mot fönstret och titta på den blå kvällshimlen och lyssna på Odyssevs Park Avenue om och om igen.

Jag blir så trött på mitt eget gnäll ibland.