DN på stan

DNs fredagsbilaga pendlar mellan uruselt och genialt. Ofta i samma nummer. Det geniala kommer nästan alltid från min longtime-favourite Bengt Ohlsson. Jag tycker hela bilagan har tappat i läsvärde sedan Viggo Cavling slutade. Den unga turkiska tjejen slår in de allra öppnaste dörrarna gång på gång och skriver högst mediokert, vilket också avspeglas i att minst en av insändarna i varje nummer sågar hennes skriverier.

I dagens nummer fanns denna notis, som jag får skriva av eftersom den inte verkar finnas på nätet:
"DJävulska namn
Förr i tiden hade människorna som vänder skivor på våra nattklubbar enkla namn som Clabbe och Sidney. Nu heter de konstiga saker som DJ Yxa och DJ Bernskort (som förtjänar respekt för att ha fortsatt kalla sig DJ Berns-kort även efter att Bernskorten slutade gälla). För en vecka sedan skakades Stockholms klubbvärld av det märkligaste namnet hittills: DJ Brusa högre lilla å. Bakom namnet dolde sig den skäggige kulturjournalisten Tommie Jönsson som lirade avslappningsmusik på klubben Smet. Äntligen ett dj-namn som kan tävla i onödig längd mot rockgrupperna Suburban Kids With Biblical Names och Bring Me The Fucking Riot Man"

Efter att ha läst detta ber jag er läsa min postning som jag gjorde i ämnet DJ-namn för en vecka sedan. Björn J:son Lindh! Ser ni några likheter?

Kanske är det jag som börjar få storhetsvansinne av att knarka Statcounter-loggar och att flera professionella skribenter länkar till min blogg? Jag vill nog ändå hävda att min en vecka gamla postning kan ha inspirerat till en notis i DN På stan, främst med tanke på att de tre DJs som nämns är exakt de samma som i min lista. Jag har vissa tendenser till storhetsvansinne ibland.