För att fortsätta på något slags jämställdhetstema så funderar jag ganska mycket på de här undersökningarna som då och då fastslår att pojkars betyg är lägre i alla ämnen förutom idrott. Man kan applicera traditionell jamställdhetsargumentation på det här problemet, det är ett av få områden där pojkar/män missgynnas, och det pratas ganska lågt om det.
Det måste ju vara en väldigt enkelt sätt att se att något är fel på skolans betygsystem? Men det pratas väldigt lite om det faktum att kraven för betygssättning gynnar flickor/missgynnar pojkar.
Hur påverkar detta exempelvis vägen in i högre utbildning? Och vad ger det för effekter i framtiden? Debatten handlar sällan om detta, snarare om att det skulle tyda på flitiga flickor och stökiga pojkar, flickornas "revansch" eller pojkarnas svårigheter att foga sig.
Men allvarligt talat, är det inte fel sätt att se på betygssättning i sådana fall, om halva befolkningen automatiskt missgynnas. Det märkliga är att man ser ett skevt betygssystem som något objektivt, definitivt och hugget i sten. DET tycker jag är märkligt.
Till detta kommer undersökningar som säger att pojkar ges lägre betyg än vad deras prestationer på nationella prov visar på. Det beror ju på att många lärare har en lite naiv syn på inlärning, där upprepning är inlärningens moder och den som gjort sin läxa bäst får bäst betyg, inte den som knäckt koden. Det är också märkligt.
Några länkar:
Länk 1
Länk 2
Länk 3
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
ja, jag vill ju hemskt gärna skriva nåt om detta. men jag måste fundera lite till.
När jag pluggade till lärare (1992-95) pratades det på utbildningen en hel del om att det är på det här sättet. T.o.m. att hela skolsystemet gynnar det beteende som traditionellt sett förknippas med flickor (sitt ner, var tyst, gör det du ska). Ambitionen från lärarhögskolans sida verkade vara att förändra både undervisningen och prov/redovisningar/betygssystem så att de skulle vara mer varierade och passa fler. Men... Som så många andra saker är väl skolsystemet trögt att förändra, och dessutom finns det ju många som tycker att det SKA vara som det alltid har varit. Jag tycker hur som helst också att det är en intressant fråga!
alltså: det går inte att skriva nåt klokt om det här utan att sätta sig ner och forska i ämnet och faktiskt, det orkar jag inte, men...det som vi diskuterar rätt ofta, och som jag ser en oerhörd skillnad på, och som jag faktiskt tror har en (av massvis) bidragande orsak är, den djupt liggande traditionen bland killarna att det är skämmigt att vara duktig och vilja kunna saker medan det är mer naturligt i tjejgruppena. jag kan naturligtvis inte säga om det ÄR så, men jag antar att det har att göra med som så många saker, att det är riskfyllt för killar att "närma sig" sådant som är kvinnligt, eftersom det har lägre status.
jag borde ha formulerat detta mkt noggrannare men måste dra och jobba. fattar du vad jag är ute efter? eller...var det egentligen betygssystemet du ville diskutera förresten? nu blev jag osäker.
Nallon: Du hade rätt i det inte gick inte att skriva något klokt, eftersom du snipp, snapp, snorum slog fast att problemet bottnar i:
"den djupt liggande traditionen bland killarna att det är skämmigt att vara duktig"
Källhänvisning efterfrågas!
Själv anser jag att du precis bekräftar ALLA de argument mot feminstisk retorik: Oavsett vilka problem som berör männen skall skyllas på männen, deras kultur, deras "djupt liggande tradition" eller den patriarkala strukturen.
Kort sagt: När kvinnor diskrimineras är det männens fel, när män diskrimineras är det männens fel...
Moment 22 kallas det med ett begrepp myntat av en (manlig) författare.
/Lövet
Post a Comment