Where do I sign?

Jag vet att jag tidigare skrivit något dumt om bröderna Schulmans existensberättigande, men är inte mer principfast än att jag kan ändra mig. Alexander Schulmans blogg är den bästa just nu, och hans krönika i dagens punkt.se är något som jag skulle kunnat skriva under på (och på sätt och vis redan gjort på annan plats), om att alla har ett visst mått av sjukhet i hjärnan, men att vi alla dämpar det för att funka normalt . Den finns inte på nätet än, men jag lägger väl upp en länk när den finns där. Jag älskar hans provokationer och hyfsat ocensurerat sjuka hjärna, och det är ofta sånt som jag själv gärna har lust att skriva ibland, men stoppar mig själv från att göra. (ex. hade länge planer på att lägga upp en top 10-lista "De sämsta bloggarna jag ändå fortsätter läsa", men insåg att det skulle bli så många sårade bloggerskor där ute, och kommentarsfältet skulle bli översvämmat av motattacker. Jag är rätt snäll egentligen.)

I övrigt sitter jag i ett moment 22 för tillfället. Har två olika saker på gång samtidigt, och skulle vilja lämna den ena uppdragsgivaren som referens för det andra jobbet, men denna uppdragsgivare som jag ligger i förhandling med är inte medveten om att jag samtidigt har annat på gång, och jag är mest intresserad av det första alternativet. Det är nästan i ett sådant skede att det handlar om vem jag skriver under för. Men allt hänger i luften och jag kan inte förklara detta moment 22 mer konkret än så just nu. Det är lite påfrestande för en kontrollfreak att inte veta vad det blir av detta. Men om några veckor vet jag förhoppningsvis mer. Förhoppningsvis får jag det nya uppdraget, och kan tacka nej till det andra, men då vet jag att den andra uppdragsgivaren kommer att bli besviken för att jag inte nämnt att jag har annat på gång. Nåja, i karriären är man bara sig själv närmast. Det här löser sig nog bra till slut. Where do I sign?

Snart: Andra gräsänklingshelgen i rad. De tär på hälsan.