Peace of mind

Anställning fixad från 20060101. Mission completed. Som om en världsdelsplatta inom mig halkat på plats och lämnat lugn och ro efter sig. Men, jag längtar fortfarande efter det där förtroendet, den där chansen som liksom bara uppenbarar sig, som man hugger. Som det är nu, så är det bara mer av detsamma. Lite frostig stämning på sina håll, då nyåret innebär att vissa halkar ut på samma sätt som jag nu halkar på plats. Kick out the jams. Man ska inte ta tryggheten med allt för stor självklarhet.

Klassisk midvintersnö virvlar och stormar och lägger ro över staden. Allt känns så dämpat med snön över. Ljuden dämpas, kanter mjukas upp och stegen mjuknar.

Julen har varit fridfull och fin och den allra mest idylliska som tänkas kan. Jag märker att jag har svårt att varva ner och blir lite rastlös istället. Nu är det strax nytt år och det ska firas in på ett för mig perfekt sätt. En lugn och avslappnad middag och små barn som tror på tomten och exalteras av raketer. Bastu och sovmorgon och god mat och flammande björkträn i öppna spisen. Ibland, i teorin attraheras jag av något mer spännande, något mer jagat. Men inser snabbt att det inte är något att attraheras av. Frid, ro och till freds är eftersträvansvärt. Och när man når det, håll fast vid det.

Jag spetsar till resonemangen i text ibland. Får mig att framstå som en jagad. Fel fel fel. Jag är så harmonisk som jag någonsin kan bli tror jag. Det är det skeva med att läsa andras texter. Att man letar efter ömma punkter hos sig själv och får sig själv att terapismula ner sig själv. Utan att vara i behov av textterapi. Men vem vill läsa sånt?

Men det är inget att skämmas för.

"It ain´t no sin to be glad you´re alive"