Monday, January 23, 2006

Britons never will be slaves

Slaves kan vara ett av de mest hypade banden på senare tid. Caesars-trummisen Nino Keller och hans skådespelande bror spås bli 2006 års hetaste nykomlingar. Men ärligt; den extrema svenska brytningen är INTE ok. Jag har bara hört singeln "Suicide", men kom på mig själv med att tycka att det låter ganska likt plojbandet Heman Hunters i Bert-serien. Och det är kanske inte det bästa betyget. Folk säger att Anna Ternheim sjunger på svengelska, men i det fallet stör det mig inte alls. I Slaves fall får det mig att byta radiokanal.

För övrigt tycker jag att projektet "Jävla kritiker" är mer än lovligt krystat, och ännu ett tecken på att idéerna i musikbranschen börjar ta slut. Kan inte tänka mig att det finns en enda bra låt på en sådan skiva. Lite roligt förstås att Andres Lokko återanvänt en recension han skrev till Lundells fantastiskt underskattade "En eld ikväll", för att istället ligga till grund för en sång av Sophie Rimheden. Öh, skruvat?

2 comments:

Anonymous said...

Anna Ternheim har väl egentligen norska som första språk. Snackar vi svengelska så måste väl Broder Daniel vara i en klass för sig men det är onekligen så att svenska artister i allmänhet överskattar sin engelska. Rent spontant så tror jag bara det är Christian Kjellvander som helt och håller lyckats ta bort sin svenska brytning, till och med en god engelska-sångare som Ebbot röjer ju sin nationalitet vid vissa tillfällen. Christian Kjellvander har väl också något sorts ursprung i Amerika.

Carreca said...

Visst är det så att svenskar i allmänhet överskattar sin engelska, vilket således gäller även artister. Ibland kommer man undan med det ändå, ibland inte. Måste säga att jag inte särskilt ofta stör mig på det egentligen. Har hört rykten om att Ternheim precis som Kjellvander, bott en tid i USA. TSOOL har aldrig riktigt fastnat för mig, varför jag inte funderat så mycket på honom heller.