Saturday, October 22, 2005

Oktobersmet

Jag vaknade som vanligt på lördagar av att Östermalmsnytt slamrade ner på hallmattan, och som vanligt tänkte jag stackars jävlar som tvingas ila omkring tidigt en lördagsmorgon för slavlöner.

Regndroppar landade på blecken i otakt och det kändes redan innan jag gått upp att ångesthösten är här nu. Bara grått från himlen ner till marken, som ett lock som bromsar tankar och energi. Inga fler ljusblåa, klara dagar med högt i tak. Inga fler dagar av djupa rena andetag av hög höstluft. Inga fler torra löv som tumlar längs gatorna. Bara en brun sörja av ruttnande smet. Man ser det på folk också. Ingen som strålar i röd höstsol idag, böjda nackar uppdragna axlar nu i Bullshit city.

Skidåkning på TV, både på längden och tvären nu på förmiddagen. För två veckor sen kände jag sandstranden bränna under fötterna. Vintern kom fort i år. Crazy Janey snarkar till ibland, och klockan är efter 12. Har försökt väcka henne tre gånger nu. Händer ingenting. Jag tror jag börjar bli gammal som tänker: "Ledigheten ska man inte sova bort".

Men det är ju precis så, man har cirka 60 lediga timmar en helg, varav man ska sova 3 nätters sömn. Jag blir mer stressad av att vara ledig än av att jobba. Imorse när jag kokade kaffe kom jag på att jag egentligen borde åka till kontoret och försöka reda ut en del sura case som bara gnager och irriterar mitt avslappningscentrum. Jag blir mer stressad av att vara ledig utan agenda, än av fullplanerade dagar. Crazy Janey har den skönt flegmatiska mañana-attityden. Det är oftast den skillnaden som gör att vi hamnar i polemik med varandra. Jag behöver hennes hjälp att slappna av.

Inte en människa på gatan idag. Kaffet har svalnat och termometern visar 6 grader idag. Det blir en dag i kokongen, kanske ett par filmer och allmänt kvav luft. Ingen plats för rena tankar idag. Allt är bara lagt att småsjuda under lock. Inget stormkok av idéer idag. Jag borde kanske åka till jobbet. Nej, det finns ingen som tackar mig för det. Möjligtvis min egna lilla påjagande jävel som sällan lämnar mig ifred. Jag orkar inte. Känner mig som en val, ligger i horisontalläge, orkar knappt ställa mig upp idag. Allt känns trångt och lågt i tak idag.

CJ vaknade nu av mina nysningar. Klockan är halv ett. Jag tror jag börjar bli förkyld. Min hjärna känns svullen och jag känner mig....ofräsch.

Dagens vykort från värmen: Rom i regnet - Ulf Lundell
"I oktobernattens grav, i Stockholms svarta skog,
värms jag än av det du gav och det du tog.
På hyllan under spegeln, där står din läppglans kvar.
Buteljen ligger tom i regnet, där våta löven far."

2 comments:

Anonymous said...

åh, det var något som var annorlunda. typsnittet :D äntligen.

Carreca said...

Ja, när det blir längre texter funkar inte Courier, men jag kommer nog blanda.