Alltså, är det någon som driver med mig?? Detta var det mest idiotiska jag hört på länge. Texten kommer från SVT text. Har inget bra grepp om det här med apati, men jag tycker det verkar vara en väldigt poppis åkomma för tillfället. Läste en artikel tidigare i veckan om östeuropeiska "resebyråer" som ordnade dessa apatiska tillstånd, genom försäljning dels av biljetter och dessutom av olika kemiska preparat som skall ges till barnet för att uppnå det apatiska tillståndet. Det låter som goda föräldrar som gör sådant.Om det nu är så att denna apati utnyttjas för att få skäl till asyl i Sverige, och att familjen skulle få hemhjälp av "kulturella skäl" skulle det alltså bli ett sällan tidigare skådat systemutnyttjande. Men sånt får man kanske inte insinuera?
8 comments:
Jag tror knappt det är sant. Och det du insinuerar är nog det som många går och funderar på inombords. Tänk om det är så att massa oskyldiga barn utnyttjas på detta sätt av sina föräldrar...en otäck tanke.
Vågar man fråga i vilken tidning du läste artikeln om de östeuropeiska resebyråerna? Vilka länder i Östeuropa syftas det på? Eller är Östeuropa i allmänhet något slags maffianäste för barnaplågare?
Och om det nu är sant det du insinuerar, tror du inte att man kan ana ett visst mått av desperation i en sådan handling? Observera, jag säger inte att det är rätt, men människor handlar generellt av en orsak och i så fall kanske man borde ta reda på vilken.
För övrigt tror jag inte ens att en svensk man skulle känna sig särskilt bekväm med att tvätta och byta blöja på en nästan pubertal dotter.
Dina svepande generaliseringar gör mig trött.
M: klart att det är desperation som ligger till grund för ett sådant beteende. Och JA, jag förstår att det finns traumatiserande omständigheter som kan leda till ett apatiskt tillstånd. Självklart finns det något strukturellt fel i asylprocessen som leder till ett sådant handlande om det nu är uppsåtligt att själv försätta sitt barn i ett apatiskt tillstånd. Detta är ingen kritik mot flyktingar, snarare mot ett system där man ser sig tvungen till att ta till sådana knep för att påskynda de enskilda fallen. Inte desto mindre är det cyniskt att utnyttja ett sådant system genom barnen som instrument, speciellt om man är näringsidkare. Artikeln jag refererar till är denna (från SvD, via SVTs site): http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=492770
Huruvida den är tillförlitlig eller inte, är jag inte rätt man att avgöra, den är dock publicerad i ett flertal rikstäckande media.
Att jämföra "bekvämlighet" med rättigheten till samhällets stöd för vården i hemmet av ett barn känns lite som att man jobbar med olika skalor.
Mina svepande generaliseringar och din eventuella trötthet får du nog lära dig att leva med om du ska läsa i min blogg.
Dina svepande generaliseringar är en av huvudanledningarna till att jag läser din blogg.
Tack för länk.
Och jag kommer nog fortsätta att läsa din blogg ibland, så du får lära dig leva med att dina svepande generaliseringar kommenteras. Eller stänga av den funktionen.
"För övrigt tror jag inte ens att en svensk man skulle känna sig särskilt bekväm med att tvätta och byta blöja på en nästan pubertal dotter."
Det finns väl ganska många som måste göra det, föräldrar till funktionshindrade t.e.x. Man kan ju inte strunta i det för att det är obekvämt.
M: det är ok att ifrågasätta mig, jag har inga problem med det, jag tycker om mothugg. Och jag har inget behov av att alltid ha rätt, men alltid rätten till en åsikt. Jag kommer aldrig stänga av åsiktsfunktionen, den är den bästa. Jag älskar åsikter och mothugg, kan dock inte ansvara för folk som blir tröttna. I blöjbytarfrågan har jag samma inställning som Deltidsharmonisks kommentar. Kram // Carreca.
Haha, grottmänniska!
Post a Comment