Pål Hollender

Jag har en ganska komplex inställning till konstnären Pål Hollender. Å ena sidan hatar jag honom för att han knullar horor i Baltikum för mina skattepengar. Å andra sidan tycker jag att det är roligt. Att han dessutom är ganska opretentiös och söker nya vägar för att genomföra sina projekt är förstås ganska tilltalande. Att han försöker applicera något slags konstnärligt perspektiv på Fredrik & Filips Grattis Världen! är ju kul, och han är troligtvis den roligaste Robinsonkaraktären som skådats. Enfant terrible brukar det väl kallas.

Popjunkien har skrivit ett antal gånger om korrekturfelen i Stureplan.se:s vimmelreportage. Jag tycker att det är inte så mycket att hetsa upp sig över egentligen, eftersom jag vet hur pass bra koll fotograferna har utanför den lilla bubbla som kalla Stureplan ( det vill säga ingen som helst koll om du inte varit med i senaste Paradise Hotel), och även hur informationsinsamlingen om namnen går till. (skriv i en liten anteckningsbok vem du är, om du inte är en tillräckligt stor profil runt Stureplan, för då vet de sen tidigare).

När Pål Hollender går på Spy Bar en onsdag i november och hamnar på bild kramandes mörk skönhet som inte är hans sambo/fru/flickvän (om han nu är ihop med Jessika Gedin fortfarande), väljer han att agera under pseudonym som Sven Lindqvist. Det är humor för mig! Tilltaget med hororna i Estland stinker ordentligt, men det är tydligt att gubben har en humor helt i min smak i övrigt.

Jag har sedan länge gjort klart för mig själv vilken pseudonym jag ska ange om jag tvingas bli fotograferad av Stureplan.se:s fotografer. De gånger jag varit i riskzonen har jag dock avböjt eller helt enkelt avvikit, och jag kommer inte att röja min pseudonym här.