Thursday, November 24, 2005

till imorgon

Yes, to dance beneath the diamond sky, with one hand waving free, silhouetted by the sea, circled by the circus sands. With all memory and fate driven deep beneath the waves, let me forget about today until tomorrow.

Han får till det ibland, den där Dylan.

6 comments:

deltidsharmonisk said...

Jag har ett utkast där just dessa rader spelar en central roll. Men har inte kommit mig för att skriva klart. God damn vad bra.

Carreca said...

wow. Jag har lite svårt för Bobby annars, men just det här är för jävla snyggt. Maila mig utkastet så kan vi skriva ihop :-P

deltidsharmonisk said...

Svårt? Du gillar Lundell, Winnerbäck och dom där men inte Dylan? Det är ju som att gilla Cuba Cola mer än vanliga Cola.

Carreca said...

1. Jag gillar inte Winterdäck nämnvärt.
2. Dylan har en lite för massiv backkatalog för att jag ska orka ta den till mig, han sjunger genom näsan och på engelska. Jag fattar ju hans storhet, men det klickar inte för mig. Jag gillar hans greatest-samlingar, men har liksom inte lyckats uppbåda intresse för att gräva vidare.
3. Jag tror att språket är en viktig faktor i det hela. Även om jag är typ flytande på engelska, så är svenska ett mer precist språk för mig. Bara för att engelska är ett världsspråk, så behöver man ju inte tycka att det är bäst.

deltidsharmonisk said...

Det tar tid med Dylan. Först musiken, sedan texten. Jag tror jag är på musiken fortfarande efter drygt 2 år.

deltidsharmonisk said...

Jag blev bara förvånad. Trodde alla började med Dylan, sedan Bruce. För att sedan ta sig an Lundell och dom under honom. Jag klarar mig fint med bara Dylan.